David Camerons falskhet 

David Camerons falskhet 

Kriget mot den fria rörligheten och ”EU-migranter” (medborgare) som leds av David Cameron är ett perfekt exempel på hur man gör friheter och möjligheter för vanliga människor till fiktiva problem i den nationella politiken, med det enkla syftet att vinna kortsiktiga politiska poäng.

David Cameron gömmer sig bakom behovet av EU reformer för att kunna avveckla själva kärnan av principer för folkets union. När EU och folket i själva verket behöver fokus på EU-reformer för att stärka demokratin och medborgarnas demokratiska deltagande på EU-nivå. Cameron vill stänga dörrar som har öppnats för medborgarna i stället för att öppna alla dörrar som måste öppnas.

Mathias Darmell 

Talesperson i EU- och migrationsfrågor 

Socialliberalerna 

Annonser

Vi fördömer inte vad utan vem 

Vi fördömer inte vad utan vem 

Här sitter vi i vår trygga vrå och fördömer våld, terror, assimilering och folkmord av dom mot dem. 
Fast vi fördömer inte all ondska. Det beror på vem det är som gör vad mot vem. Det spelar en stor roll för oss här i vår trygga vrå, vem som är förövaren och vem som är offret. 
Från vår trygga vrå väljer ”vi” vilka förövare vi skall fördöma och vilka offer som vi ska känna med. Vi väljer utifrån vilken etnisk grupp, religös grupp eller språklig grupp som förövaren och offret tillhör.

 
Det gör mig illamående att det inte är terror som får oss att fördöma terror och som får oss att uttrycka vår bestörtning och vårt medlidande för dom människor som är drabbade, utan att allt handlar om VEM

Mathias Darmell 

Talesperson i EU-och migrationsfrågor 

Socialliberalerna 

Tillsätt en oberoende granskning av migrationsverkets placeringar inom kriminalvården.

Tillsätt en oberoende granskning av migrationsverkets placeringar inom kriminalvården.

Migrationsverket har ett lagstöd som innebär att myndigheten tillfälligt kan avskildhetsplacera asylsökanden i kriminalvårdens häkten eller i polisens arrester. Beslutsmotiveringen är väldigt ofta, kortfattat ”säkerhetsskäl”. ”Säkerhetsskäl” är i migrationsverkets definition ett väldigt brett begrepp. Här innefattas allt från störande av ordning på myndighetens egna förvar till självskadebeteende och psykisk ohälsa.
Inom kriminalvården placeras den asylsökande ( inom kriminalvården kallad UTL ) väldigt ofta i total isolering eller tillsammans med kriminella och missbrukare.
Migrationsverket har en skyldighet att följa upp avskildhetsplaceringar med regelbundenhet och om möjligt omvärdera sitt beslut. Men avskildhetsplaceringarna inom kriminalvården tycks vara svåra för Migrationsverket att häva.
Den här hanteringen av asylsökande är inte bara inhuman och ovärdig, den är en skamfläck för hela rättssamhället.
Jag uppmanar härmed justitieministern att tillsätta en oberoende utredning för att granska Migrationsverkets avskildhetsplaceringar inom kriminalvården sedan 2005.

Mathias Darmell

Talesperson i EU- och migrationsfrågor

Socialliberalerna

Vänsterpartiet och EU 

Vänsterpartiet och EU 

På vänsterpartiets hemsida kan vi fördjupa oss om partiets omfattande Europa politik. “Vänsterpartiet är motståndare till EU och arbetade på nej-sidan inför folkomröstningen 1994. Vi respekterar resultatet i folkomröstningen, men har inte skäl att ändra vår principiella ståndpunkt.”

Vänsterpartiet anser att EU begränsar demokratin och att det finns väldigt små möjligheter för medborgare att utkräva ansvar. Partiet presenterar dock inga konkreta förslag om hur demokratin ska stärkas i Europa, tvärtom motsätter sig partiet de flesta förslag som syftar till att stärka demokratin. 

Partiet anser att EU prioriterar den inre marknaden före miljö, arbetsrätt och folkhälsan. Det europeiska samarbetet är i huvudsak ett mellanstatligt samarbete inom unionen vilket partiet många gånger förespråkar som modell i internationellt samarbete. Detta trots att mellanstatlighet skapar just det partiet kritiserar, brister i demokratin och svårigheter att utkräva ansvar. Ett av de starkaste alternativen för att stärka demokratin på Europa nivå samt för att säkra demokratin i alla medlemsstater vore en “riktig” konstitution för ett federalt Europa. Ett Europa där politiken styrs av medborgarna genom direkt och representativ demokrati. Det kallar partiet för “superstat” på deras hemsida. Den som är påläst vet att det är raka motsatsen. 
Vänsterpartiet bör som ett parti som har gjort upp med sin historia och säger sig värna om demokratin presentera vilket Europa man vill ha. Hur partiet vill nå dit och hur partiet vill jobba för att stärka miljö, arbetsrätt och folkhälsan inom unionen. Något man misslyckas radikalt med på hemsidan.

Att fortsätta argumentera som man gjorde inför folkomröstningen för 20 år sedan tycks vara ett sätt att flytta fokus från den politik och de reformer som måste genomföras för att fortsätta värna stabilitet, demokrati och utveckling som “integrationen” har gjort under hela efterkrigstiden. En politik som partiet uppenbarligen saknar. 
EU består av diverse mellanstatliga institutioner som fylls med innehåll av Sverige och andra medlemsländers regeringar och parlament. Dagens union har alltså inget eget mandat, någon egen ambition eller någon egen vision. Ändå är det EU som görs till syndabock för den politik som förs vilket är missledande och ett hot i sig mot demokratin.

Genom partiets retorik och politik framstår partiet som ett vänsternationalistiskt parti utan ett särskilt sakligt innehåll.

Mathias Darmell 

Debatter är ett nödvändigt incitament 

Debatter är ett nödvändigt incitament 

Debatt är ett nödvändigt incitament i det demokratiska samhällsbygget. Debatten måste vara lättillgänglig och värna om allas möjlighet att delta på sina egna premisser. Det gäller inte minst den grundläggande värderingsdebatten som måste föras med ett språk som berör och som alla individer kan relatera till.
Den teknokratiska utvecklingen, i kombination med kortsiktig populism har skett på bekostnad av att demokratiska principer åsidosatts och att värderingsdebbatten, när den överhuvudtaget förs, bemöts som något flummigt och flyktigt. Trots att det i själva verket är den som är den bestående grunden i en demokrati. 

Mathias Darmell 

Barn är ett folk….

Barn är ett folk och de bor i ett främmande land…

Detta land där deras grundläggande rättighet att få födas fria och där deras lika värde och rättigheter respekteras. Detta land där deras behov, styrkor och framtidsdrömmar ges utrymme för skapande och entreprenörsanda.

Ja, vore det inte fantastiskt att få bo i detta land?

Våra barn och unga är framtid, det är den kommande samhällsutveckling vi kan se, och till viss del påverka. Idag finns det många utmaningar för det svenska samhället, både lokalt och på den europeiska marknaden, med en internationell förlängning.

Idag är goda baskunskaper viktiga, och nytänkande premieras och uppmuntras, men inte för alla.Inte för den som är utanför den fyrkantiga form som skolan vill pressa fram ur det mänskliga kapital som varje höst gör sig redo för att börja skolan.

Sverige har unika barn som alla behöver olika stimulering för att må bra i skolan och, utifrån sina individuella färdigheter, kunna ta till sig den kunskap som finns tillgänglig via olika forum.

Skolverket tar, utifrån regeringens regleringsbrev, fram olika åtgärdspaket. I regleringsbrevet från 2014 kan man under punkt sju läsa: Skolverket stimulera huvudmän och skolor att aktivt arbeta med språk-, läs- och skrivutveckling. Verket ska samverka med Specialpedagogiska skolmyndigheten och andra relevanta myndigheter och organisationer inom området.

I regleringsbrevet från 2000 fick Skolverket i uppgift att undersöka de bakomliggande orsakerna till att elever lämnade både grund och gymnasieskola utan fullständiga betyg.

I regleringsbrevet från 2014 så framgår det, enligt punkt 32:

Skolverket ska under 2014 och 2015, utifrån propositionen Stärkt stöd och skydd för barn och unga (prop. 2012/13:10) och de nya bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453), som trädde i kraft den 1 januari 2013 utarbeta och sprida ett kunskapsstöd till personal i förskola, skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet för vägledning i hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen ska tolkas och tillämpas.”

För detta ändamål kommer man även att avsätta medel för information:

Delredovisningen ska även innehålla en kort beskrivning av hur Skolverket avser att sprida kunskapsstödet till personal i förskola, skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Uppdraget ska slutredovisas i årsredovisningen för 2015. För finansiering av uppdraget tillförs Skolverket 1 000 000 kronor för 2014.”

Dock framgår det ingenstans hur man tänker informera föräldrar om deras roll i det pedagogiska arbetet och vad de bör kunna för att stödja sina barn på bästa sätt.

Skolverket presenterade sitt resultat från 2001 års undersökning med följande fakta och betänkande.(Undersökningen gjordes i 302 + 14 skolor och berörde 111200 elever.)

Av det totala antalet elever bedömdes andelen med AST till ca 0,95 %. Av denna grupp elever konstaterades att 50 % inte lämnar grundskolan med fullständiga betyg.

Det framgick även ur enkätsvaren att både lärare och föräldrar var eniga om att det saknades kunskap och kompetens för att uppmärksamma och stödja dessa elever på rätt sätt. Båda grupperna var eniga om att mer kunskap och information behövdes.

Vi kan omsätta detta i antal elever per år i förhållande till antal barn per årskull (beräknat ca 400 000 elever / år) som passerat Sveriges grundskolor fram till dags datum och som lämnat skolan utan kompletta grundskolebetyg.

Även i Socialtjänstlagen (2001:453, 5 KAP 1§) framgår det att man skall samordna.

tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem, – med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, – i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver.”

Hur skall föräldrar kunna se tecken på denna ogynnsamma utveckling om de inte får utbildning i ämnet NPF och psykisk ohälsa?

Det borde vara obligatorisk informationsplikt från skolan att informera om utmaningar i barns utveckling och som kan , i ca 1%, resultera i en diagnos där man måste sätta in individanpassade insatser från många håll samtidigt.

Denna informationsplikt hade samtidigt gått hand i hand med Unescos Salamanca-deklaration, FNs konvention om barnets rättigheter (1989), FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2009), Språklagen (2009) och Skollagen. ( se speciellt § 3 )

Med proaktiva insatser som främjar kunskap och förståelse kan vi tidigare uppmärksamma barn som är i behov, och snabbare sätta in insatser som motverkar psykisk ohälsa, utanförskap och bristande grundskolekunskaper.

Med proaktiva och tidiga insatser kan vi stärka den enskilde individens möjlighet att leva ett fullt liv och undvika behov av långvarig och kostsam sjukvård som menligt påverkar livskvalitén.

Med proaktiva och tidiga insatser kan man undvika risk för framtida arbetslöshet, kriminalitet och självmordstankar.

Insatser som därmed också bidrar till reducerade samhällsinsatser och exponentiella åtgärder för ordningsmakt, kronofogdemyndighet, habilitering och vård.

Inför omgående obligatorisk informationsplikt för skola om NPF samt psykisk ohälsa till föräldrar med barn som börjar i förskola och skola.

James Brocka

child-629032_1280

I vår tid 

I vår tid 

I en tid då många människor strävar efter att backa samhällsutvecklingen, till en tid då kunskap och humanism inte låg som grund för våra värderingar, måste vi fråga oss vad som gick fel men framförallt så måste vi fråga oss vad vi ska göra för att återigen driva utvecklingen framåt. 

I en tid då missnöjespartier växer som ogräs och som med en populistisk retorik splittrar människor åt genom att ställa utsatta grupper mot varandra och genom att godtyckligt dela in oss i ett vi och ett dom, måste vi fråga oss vem eller vilka det är som vinner och vilka det är som förlorar på denna utveckling.

I en tid då varje enskild individ är väl medveten om sin rätt och kräver sin rätt, utan att ta hänsyn till andra människors rätt så fäller vi krokben på oss själva, för ingen enskild individs rätt är okränkbar om inte allas lika rätt är okränkbar.

Mathias Darmell 

Talesperson i EU- och migrationsfrågor

Socialliberalerna